Kliniska tecken vid RAO

De första kliniska tecknen vid RAO är ofta en reducerad prestanda hos hästen och en kronisk (icke-produktiv) hosta, ofta på vintern då hästen står uppstallad. Man ser också ofta en varierande grad av utspända näsborrar och rinnande näsa, ofta med svarta dammpartiklar.

En häst som drabbats av RAO har vanligtvis en ökad andningsfrekvens (>16 andetag per minut, hos friska hästar är andningsfrekvensen ca 8-12 andetag per minut) och hästen kommer att använda magmusklerna onormalt mycket för att kunna andas. Om detta har pågått under en lång tid, kan man se en tydlig bakom revbenen, den s.k. kvickdragsfåran. Den beror just på att hästen under en lång tid har använt sin bukväggsmuskulatur extra mycket för att kunna andas.

Tydlig kvickdragsfåra hos en häst med RAO

I akuta fall kan hästen även sträcka sitt huvudet framåt och nedåt för att försöka underlätta att bli av med luft.

Hur ställer man diagnosen RAO?

Veterinären ställer diagnosen RAO baserat på information från dig och från de kliniska tecknen som ses. Användningen av halm som strö och utfodring med hö av varierande kvalitet kan ofta vara en del av bilden. När veterinären lyssnar på lungorna, kan han/hon ofta höra ett brus och eller ett knaster.

BAL - bronkoalveolärt lavage

I många fall kan veterinären diagnostisera RAO på de kliniska tecknen, medan det i andra fall,  behövs att man tittar med ett endoskop ner i lungorna och genomgör en sköljning av luftstrupen och/eller lungorna (BAL - bronkoalveolärt lavage). Ett sköljprov med sterilt vatten sprutas in i luftvägarna via en kateter, och sedan används samma vätska som ett prov då den sugs upp igen.  Veterinär kan analysera detta prov för att ta reda på vilka celler som finns i luftvägarna. Vissa RAO-hästar har också en infektion i de nedre luftvägarna. Det upptäcker man ofta enbart genom en just ett sådant sköljprov eftersom dessa hästar sällan har feber.