Framhoppning

Av Tobias Grönberg

När jag åker runt i landet och har träningar, föredrag eller befinner mig på en tävling, så är det ganska uppenbart att för många ryttare och föräldrar framkallar framhoppningen en olustig känsla och stress. Det ska ju vara tvärtom. Framhoppningen ska ju vara den sista lilla positiva förberedelsen innan man ska in på banan och prestera. Jag tänkte ge er några tips på hur vi gör för att skapa en positiv avspänd känsla på framhoppningen.

Framhoppning är inte träning

Man ska ha klart för sig att det man inte tränat på innan man kommer in på framhoppningen ska man inte tro att det ska lösa sig där. Har man haft t.ex. problem på träning är det bättre att hoppa en klass lägre på den tävlingen, för att sedan gå hem och träna och då lösa ett eventuellt problem.

Avspänd

När mina ryttare kommer in på framhoppningen har dom givetvis värmt upp hästarna utanför. Det är viktigt att göra mycket tempoväxlingar. Mest för att kontrollera att växlarna fungerar lika bra som på träning. Mina ryttare galopperar alltid ett par varv inne på framhoppningen i lite lättsits. Det är just för att få både sig själv och hästen i harmoni innan vi börjar hoppa.

Inte hoppa för mycket

Hoppar man för mycket på framhoppningen kommer hästen att bli trött innan den kommer in på banan. Strategin för hur man hoppar fram varje häst skiljer sig alltid lite grann. Vi börjar alltid att hoppa på räcket med markbommen lite ute för att hästen ska få börja på ett avspänt smidigt sätt. Vi hoppar max 3 språng där. Därefter går vi till oxern och börjar med stigsprång som sedan blir parallelloxer. Den lite större oxern rider vi alltid i tävlingsfart för att testa att den växeln fungerar. Sedan går vi tillbaka och tar 2 språng på räcket innan vi går in. Det brukar vi göra när ringmastern ropar in oss i ryttargången. Vi hoppar oftast inte mer än 10 språng på framhoppningen.

Hoppa inte för högt

Det kan ju vara så att hästen kommer in på framhoppningen och backar av lite. Då är det viktigare att hoppa med hästen ordentlig framför skänkeln. Men då lite lägre för att ge den självförtroende inför just den klassen.

Rörigt på framhoppningen

Många upplever att det är rörigt på framhoppningen. Det kan det säkert vara med lite nervösa föräldrar och ryttare. Det är naturligt att känna sig lite nervös men man behöver inte låta det gå ut över andra. Eller för den delen andra ryttare funktionärer och föräldrar.

Skapa ett bra klimat på framhoppningen

När det gäller sin egen framhoppning och den medhjälparen man har, så är det viktigt att man har gått igenom innan framhoppningen hur den ska gå till. Då behöver man inte ta den diskussionen där inne. Överhuvudtaget ska man inte ta några större diskussioner på framhoppningen. Det stör de andra runt omkring och tar bort fokus från prestationen hos ryttaren.

Hjälpas åt med hindren

Ett annat bra sätt är att man står på var sin sida (alltså samarbeta med någon annans medhjälpare/hästskötare) när man höjer och sänker. Men just för att undvika många höjningar och sänkningar kan man gå med när t.ex. oxern är låg. Innan man höjer kan man se om någon annan är på gång som startar i närheten av den ryttare man hjälper. På så sätt skapar man ett klimat på framhoppningen som gynnar alla.

Om Tobias Grönberg:

Han är tränare i hoppning och fälttävlan, teamleader för team Sveland ponny (försäkringsbolag) f.d. landslagsryttare i fälttävlan med EM-silver i bagaget, samt vinnare i Equitop Falsterbo Hunting!

http://www.hippson.se/artikelarkivet/falttavlan/tranarportratt-falttavlansryttaren-tobias-gronberg.htm