Av Henriette Bonde, Djurskyddsinspektör

Den tid hästen varit domesticerad (den process som innebär att en vild djurart övergår till att bli husdjur) är försvinnande kort i förhållande till den tid hästen funnits som djurart. Detta innebär att det i princip är samma häst som vi har på travbanorna, som går i passage på dressyrbanan, eller hoppar höga hinder som den som strövade vild för ca 6000 år sedan.

Ett av hästarnas starkaste naturliga beteende är att vandra och beta. Hela hästens digestionssystem (matsmältningssystem) är byggt för att äta grovfoder med lågt energiinnehåll regelbundet. En häst i det vilda eller med fri tillgång på grovfoder betar upp till 18 timmar per dygn. En häst i det vilda eller med fri tillgång på grovfoder gör aldrig längre uppehåll i ätandet i mer än 3-4 timmar, denna tid motsvarar tiden av fördröjningen i stimuleringen av magsaftssekretion i hästens magsäck.

Hästar är ett starkt präglat flockdjur och har därför ett stort behov av social kontakt med andra hästar. Även hingstar har samma behov. Hingstar i det vilda lever antingen i flock med ston eller med andra hingstar. Hästar är ett bytesdjur (flyktdjur) och reagerar därför instinktivt, springa först tänka sen, för att fly faran.

Alla dessa aspekter bör man tänka på när man bygger sitt stall, utformar hagar och i hästens dagliga skötsel. Jag ser allt för ofta i mitt yrke som djurskyddsinspektör, hästar som lider för att man som hästägare inte tänkt eller inte haft kunskap om hästens behov. Det finns därför en djurskyddslagstiftning som reglerar hur hästar ska skötas och hållas. Denna verkar förbyggande för att hästar inte ska fara illa.

Vanliga brister som jag ser i hästhållning är skaderisker i inredningen. Som sagt ovan så är hästar flyktdjur och när de blir rädda så springer de först, och tänker sen. Det är djurägarens ansvar att förebygga  olyckor och skador i den mån man kan. Man bör därför tänka steget längre när man går igenom sitt stall.  Först och främst ska man se till att all inredning är hel och att inga vassa föremål sticker ut. Ha en bred stallgång, ska hästar passera varandra i stallgången bör den vara bredare än om de inte ska det. Dörrar och andra utrymmen som hästar ska gå igenom bör också vara breda och höga i tak. En häst som får panik i ett för smalt utrymme kan skada sig kraftigt.  Metallkrokar till grimmor på boxen utgör en stor skada om hästen får panik och slår i en sådan, välj istället krokar i gummi som viker sig. Täckeshängare på boxen precis nedanför där hästen tittar ut bör inte finnas, allt för många hästar har fastnat med sina käkar och fått svåra frakturer.  Grepar, sopborstar m.m. bör förvaras på en plats där hästar inte passerar för att minska skaderisken.

Det är också viktigt att galler mellan boxar och för fönster är hållfasta och kan stå emot en hästspark. Tumregeln brukar vara att man själv inte ska kunna trycka ihop gallret med en hand, då är det för svagt. Galler mellan boxar är bra om de är tillräckligt hållfasta, då hästar ska ha social kontakt med varandra i stallet. Kom ihåg att hästar är ett starkt präglat flockdjur.

Hästar har också ett stort behov av att röra sig. Djurskyddslagstiftningen kräver därför att de dagligen ska få röra sig fritt i sina gångarter i hage, gärna tillsammans med andra hästar. En häst som får möjlighet att gå i hage större delen av dygnet varje dag, får sitt rörelsebehov uppfyllt. Hästen blir lugnare att hantera, mer hållbar och framför allt en mycket gladare häst.

Allt för ofta ser jag hästar som får mer kraftfoder, vilket hästen inte är anpassad för att bryta ner i större mängder, än grovfoder. Många foderrelaterade sjukdomar som kan skapa mycket smärta för hästen, uppstår bl.a. på grund av fel utfodring. Tänk på att utfodra hästen med grovfoder regelbundet och jämnt fördelat över dagen. Låt det inte gå för länge mellan fodringarna. Detta för att motverka foderrelaterade sjukdomar samt stimulera hästens behov av att äta. Detta är faktiskt också ett krav i djurskyddslagstiftningen

En häst som inte får sitt behov av att röra sig, och/eller tillgång till social kontakt, och/eller tillräckligt lång ättid kan börja utföra så kallade stereotypiska beteenden (onormala beteenden) som t.ex. krubb-bitning eller vävning. Hästar med stereotypiska beteenden utför beteendet då de hindras från att utföra sina naturliga beteenden. När den utför sina stereotypiska beteenden utsöndras endorfiner som gör att hästen mår bättre. Stereotypiska beteenden är alltså ett sätt att hantera stress för hästen. En häst med stereotypiska beteenden är alltså ett tecken på en stressad häst som inte får utlopp för sina naturliga beteenden.

Så lär dig läsa din häst och tänk på hästens behov i den dagliga skötseln, då får du en välmående häst som blir hållbar och som du kan ha mycket roligt med!

Föreskriften gällande häst har saknummer L 101 och finns på jordbruksverkets hemsida för den som vill läsa mer.

 

Henriette Bonde

Djurskyddsinspektör

Länsstyrelsen i Skåne län

Djurskydds- och veterinärenheten

291 86 Kristianstad